I nära femtio år

Jag har märkt ett samband mellan dom flesta jag jobbar hos. Dom är väldigt ensamma. Inte alla såklart, men många. Det var till och med en av dom pratade om hur barnen hade ropat på henne när dom var små, men nu "behövdes hon inte längre". Det gjorde riktigt ont i hjärtat att höra det. Det är klart att man inte är lika beroende av sina föräldrar när man själv är vuxen, men ens föräldrar har ju fortfarande en stor roll i ens liv.
Efter att ha jobbat en vecka nu så har jag kommit fram till att jag ska besöka mina föräldrar så ofta jag bara kan när dom blir gamla! Och så ska jag ta med mina barn så att dom också kan hälsa på dom ofta. Det betyder så mycket för dom gamla.
För min egen del så är det lugnt, för jag har redan ordnat underhållning till mig när jag hamnar på äldreboendet. Jag och Oskar ska nämligen skicka falddermöss till varandra hela dagarna. Otroligt underhållande!


You have got a lot of nerv

Jag kikade nyss igenom en del av min bilddagbok och gick tillbaka två år i tiden. Massa härliga minnen som dök upp. Båtresor. Filmkvällar. Den första tiden på estet. Jag gillar att gräva ner mig i minnen för en liten stund. I alla fall bra minnen. Jag kommer ihåg exat hur jag kände när jag skrev olika saker. Det är lite konstigt ibland, för när jag kollar på en bild kan jag få tillbaka känslan som jag hade då. Den allmänna känslan liksom, lite som julkänslan! Det i sig är ju inte konstigt, men när man faktiskt var där tyckte man att det var neutralt. Man kände inte speciellt, men, som sagt, jag får tillbaka det jag kände då. Det får mig att undra hur jag egentligen känner nu... Nu tycker jag ju att det är neutralt, men när jag tänker tillbaka om några år kanske jag känner något helt annat! Lite luddigt kanske...
Måste för övrigt, till min besvikelse, inse att jag faktiskt hade lite mer fjortis i mig då än vad jag trodde.

Go to school in Chicago

Jag tror seriöst att jag har blivit vuxen på riktigt. Sen jag kom hem har jag diskat, tvättat, ätit, handlat, hängt upp tvätt, tagit en power walk, stretchat, tvättat en gång till, duschat och sitter nu här efter att ha letat upp viktiga formulär på nätet. Det enda som tyder på att jag fortfarande är jag är chokladpuddingen som står redo i kylen!

You left me out

Andra dagen avklarad och det kändes bättre än igår. Igår kände jag mig som en yr höna, men idag hade jag lite mer koll på rutinerna och lite sådär. Det som är lite tråkigt är det att jag städar, diskar och tvättar (bland annat) på jobbet och så kommer jag hem till precis samma sysslor. Nu har jag i alla fall diskat klart det jag inte hann i morse och snart sätter jag igång en till maskin tvätt.

På tal om något helt annat så fick jag mig en trevlig överraskning igår kväll. Det plingar på dörren och där utanför stod en kille från Tele2. Inte uppskattat alls eftersom dom brukar vara så himla envisa och det var jag inte på humör för. Men jag började nästan skratta så fort jag öppnade dörren. Okej, riktigt så var det inte. Men han var väldigt rolig i alla fall och frågade varför jag var hemma och inte i båten och pratade om mitt jobb och så sa han att när jag fyllde 18 så skulle jag festa big time! Jag må säga att han var riktigt trevlig och säkert en sjukt bra försäljare. Fast tills jag blir 18 kan jag ju bara anta...

Du kanske funderar

Idag har jag fått höra att jag har läckert bruna ben, och det tackar jag för. För övrigt har det gått bra på jobbet idag. Trevliga tanter och gubbar. Mycket prat. Mycket springande mellan hus. Mycket trevligt. Men nu ska jag gå och lägga mig för att förhindra ännu en försovning. Godnatt!

Feting doft

Måste erkänna att jag känner mig lite, lite döende. Men bara lite. Känns som att jag har feber, men termometern visar bara 35,6. Okej att jag har låg normaltemp, men sådär låg är den aldrig annars. Jag hoppas bara att jag blir lite bättre tills imorn för då är det min första jobbdag. En stor del av mitt jobb innebär att cykla omkring. I mitt sjukskick just nu orkar jag knappt gå upp och handla. Jag har laddat upp med både ben and jerry's och brämhults så ska nog gå bra ändå!

Flickan i spegeln

Mitt luktsinne är för tillfället helt borta. Jag kan inte känna något alls. Och jag är inte ens täppt. Jag har nog aldrig varit med om det... Smaken är sådär. Lite finns kvar men inte mycket. Därför har jag fått en idé! Nu är det ju ett perfekt tillfälle att proppa i mig massa nyttigheter som är alldeles för äckliga att stoppa i munnen annars. Typ bönor och spenat. Då kanske jag blir frisk på köpet också!

Otillräcklig tid

Nu sitter jag i båten i en så trevligt hamn som Hunnebostrand. Jag gillar Hunnebo för det är fint. Och så har dom goda pizzor. Men det fina är kort för redan på lördag åker jag hem igen för att göra mig redo för jobb på måndag. Jag ska cykla för glatta livet. Snyggare ben och rumpa väntar runt hörnet. Dessutom håller spännande saker på att hända! Eller håller på och håller på... Men det ska hända och det snart!

I will be there

Jag har fått spendera mer tid med Daniel än vad jag trodde, men nu sitter jag ensam på hans rum efter att han har åkt iväg till jobbet och jag saknar honom redan så otroligt mycket. Tänk att man inte får nog på en människa, utan bara vill vara i närheten hela tiden.
Men nu får jag ta mig samman för så fort Elin kommer så ska jag börja tåg-, buss-, bussresan ner mot Lysekil. Jag ska nämligen vara med min Michelle en stund innan Luna kommer inseglandes.
Och så har jag massa att tänka igenom.

Och socker på

Efter några riktigt grymma dagar så är jag hemma igen. Det har varit så himla kul och jag har träffat härliga människor. Men trots allt det roliga så måste jag säga att det ska bli skönt att få sova i min egen säng. Och duscha när jag vill. Och kunna spola så att man inte behöver oroa sig för vad man ska se när man öppnar toalettlocket.
Mer än så blir det inte nu, om man inte kikar in bilderna på facebook för snart kommer min Daniel hit!

!

Nu åker jag!

Closer

Det är helt galet varmt, men jag gillar det! Idag har jag flängt runt i Skövde och tillslut hamnat här hemma igen. Det är packning på hög nivå som gäller. Med tanke på att packning inte riktigt är min grej så tycker jag att det är en hel vetenskap att få till det bra, men jag tror jag har löst det mesta. Snart är jag redo!
Dagen bjuder även på en till bra grej, dagens bästa faktiskt. Ikväll åker jag och la familia ut till Larv för att kika på Daniels teater, och eftersom jag har sett en del rep så vet jag att den är riktigt bra!

If that ain't enough

Sådär! Nu har jag kommit hem igen efter en riktigt bra helg!
~ I torsdags var jag, Ronja och Michelle galna på stan med en Nettokorg och sen kom Daniel med jättefina rosor till mig.
~ I fredags var det midsommar + att Melinda fyllde hela 18 år. Det firades med en riktigt nice fest hos henne.
~ I lördags gick vi upp tidigt och drog iväg till båten och seglade ut till en liten ö.
~ I söndags seglade vi vidare till Stora Kornö = en av mina favorit öar.
~ Idag åkte jag och Daniel hemåt och nu sitter jag i mitt kök igen. Snart drar jag mig iväg till Skara för att planera P&L med Alfred och Louise.
Puss på helgen!

Kärlek på killen<3

Det viktiga

























<3

Det ekar över hela staden

Nu är jag hemma igen! Var hemma runt midnatt igår så har äntligen fått sova i min egen säng där jag får ta precis hur mycket plats jag vill utan att få sparkar av Melina i ryggen. När jag gick upp i morse för att starta om internet såg jag en påse nybakat bröd från bagaren. Pappa är söt!
Resan kan jag berätta om så fort jag har fått tag på bilderna från kameran. Blir alltid mycket roligare med bilder!
Nu har jag en bra dag att se fram emot så lika bra att börja tidigt!

Det var så det gick till

05.00 gick alarmet på mobilen igång. Mina tankar flög omkring i stil med "Vad är det här?! Jag har ju redan haft skolavslutning". Jag måste ha drömt... Ganska pigg var jag i alla fall och såg fram emot dagen. Sen hörde jag det. Smattret mot fönstret. Dagen var dömd till regn. Jag tycker synd om studenterna. Speciellt när dom ska vara i Botan och greja! Vet att det var lerigt förra året och då regnade det inte i närheten som det gör nu...
Men, men trots regnet så tar dom ju studenten så jag tror inte man kommer se en enda sur min!

Melinda, han ska bli norrman. En norsk kypare till och med. I teaterladan i Larv. Check it out!

For me

Imorgon är sista dagen jag går i Es 2. Tycker det är helt okej med tanke på att ett underbart sommarlov väntar!
~ Gotland för att fira att farmor ska fylla 70
~ Midsommar/födelsedagsfirande hos en sötistjej
~ Kolla när min Daniel blir norrman
~ PEACE & LOVE
~ Båten med la familia
~ Jobba på hemtjänsten
~ Båten med ett gött gäng
~ Mallorca
+ spendera så mycket tid som möjligt med älsklingen och kompisar!

Jag har inget att klaga på, och dessutom verkar min ekonomi äntligen gå ihop!

Bara lite till

1. Jag fick ett gulligt kort av Johanna idag där hon hade skrivit fina saker. Hon skulle nämligen inte fortsätta med spanskan nästa år och i och med att det var vår sista spanskalektion idag så var det lite sorgligt. MEN senare på eftermiddagen fick jag ett sms där hon skrev att hon hade ångrat sig och sökt spanska nästa år ändå!

2. Jag är 99% säker på att jag slog mitt fikarekord idag. Inte mängd, utan tid. Jag och Jossan satt på Lilla Blå i nästan tre timmar innan vi skiljdes åt. Välbehövligt tycker jag eftersom vi inte har setts sen november!

3. Min moster gav mig en diagnos idag. Jag är allergisk mot kiwi. Ingen större förlust eftersom jag i stort sett aldrig äter det. Anledningen till att jag inte äter det är i och för sig för att jag tycker att det sticker på tungan och att den blir så sträv= allergisympton. Konstigt att jag aldrig har kopplat det förut.

4. Svar på Johnissen: Varför tjejer inte säger det vet jag inte, men å andra sidan har jag ju aldrig varit kille så vet egentligen inte om tjejerna säger något eller inte. Och nej, jag har aldrig gjort det i nyktert tillstånd. Att gå fram till någon jag inte känner är jag alldeles för blyg för, men jag jobbar med min blyghet så kanske är jag redo en dag!


Yo y Johanna cuándo estado en España!

Sagan ger oss svar

Det finns en grej jag har funderat på några gånger, och på grund av en sak som hände igår kom jag att tänka på det lite extra. Ämnet är Komplimanger Från Okända.
När man är utomlands, oftast runt medelhavet, så är det inte ovanligt att killar och män där överöser tjejer med komplimanger och kallar dom för prinsessor. Ibland kan dom till och med be föräldrarna om att få köpa deras dotter för ett visst antal kameler (jag har dock inte blivit tillfrågad för försäljning eftersom jag inte är tillräckligt blond och blåögd). Och hur tar man detta då? Ja, man blir lite smickrad men tänker något i stil med "han måste ha någon baktanke med det där".
Det händer nästan aldrig så i Sverige, och dom få gångerna det faktiskt händer så brukar det vara antingen en utlänning eller någon som är full. Jag var däremot med om ett undantag igår. När jag kom till busshållplatsen står det en man där som varken verkar utländsk eller full, och när jag kommer fram säger han "Ursäkta, men jag måste bara passa på att säga att du är underbart vacker" Jag blev generad och tackade, och satte mig glatt på bänken. Men sen kändes det konstigt. Han bara stod där en meter ifrån mig, kollade på mig ibland och jag började tycka att han verkade lite creepy. Varför sa han så? Vad vill han? Det borde väl vara smartast att låta honom gå på bussen först så jag inte riskerar att han sätter sig för nära?
Heltöntigt! För jag tycker att det skulle vara mycket roligare om man inte var så stängd typ. Tycker man att någon man ser på stan är snygg så borde man väl gå fram och säga det, utan att den snygga personen börjar tänka ut en baktanke till komplimangen. För man kan faktiskt tycka att någon är snygg utan att mena något mer än det.
Så tycker jag!

.

... och så var dagen inte så bra längre. Sovmorgonen blev ofrivilligt förlängd när stadsbussen var sen. Och sen skulle dom byta chaufför och bli ännu senare. Jag insåg att jag skulle misa Skarabussen så jag bad honom säga till dom att vänta. Men nej, det kunde han inte göra. Det var redan försent enligt honom, men bussen hade fortfarande inte gått. Som en gestalt av all världens surhet och arghet satte jag mig på stationen och väntade på nästa buss hem igen. Att vänta där i 1,5 timme på nästa Skarabuss för att ha håltimma kände jag inte för. Istället tar jag bussen om 2,5 timma och har engelska. För att trösta mig själv ska jag kolla på Gossip Girl nu.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0