.

... och så var dagen inte så bra längre. Sovmorgonen blev ofrivilligt förlängd när stadsbussen var sen. Och sen skulle dom byta chaufför och bli ännu senare. Jag insåg att jag skulle misa Skarabussen så jag bad honom säga till dom att vänta. Men nej, det kunde han inte göra. Det var redan försent enligt honom, men bussen hade fortfarande inte gått. Som en gestalt av all världens surhet och arghet satte jag mig på stationen och väntade på nästa buss hem igen. Att vänta där i 1,5 timme på nästa Skarabuss för att ha håltimma kände jag inte för. Istället tar jag bussen om 2,5 timma och har engelska. För att trösta mig själv ska jag kolla på Gossip Girl nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0