Detta är jag
Jag läste en artikel som publicerades i en webtidning för ett tag sedan. Skribenten hade laddat upp med ett helt smörgåsbord av sexistiska påståenden som, för alla med humor, tydligen var sjuktjävlakuldetbästajagläståhvadfantastiskt. Men så råkar jag vara feminist. Och då har man ingen humor. Uppenbarligen.
Vad jag tyckte var en lättnad var att jag nu har hittat mig själv. Om jag någonsin haft en identitetskris så är det hela nu löst. Kommentarerna berättade för mig exakt hur jag som feminist är.
Jag är alltså en humorbefriad, sexuellt frustrerad "vänstermänniska" som har rest alldeles för lite. Bortskämd är jag också. Att jag inte bara kan förstå hur bra vi har det här? Jag tillhör ju världens mest bortskämda människor. Till och med mer bortskämd än männen som tvingas stå ut med oss! Ja, det är sannerligen en perfekt värld vi lever i.
Så nu ska jag dra ur den där kvasten och sluta tjata.
(Eller så nöjer jag mig inte med att ge upp bara för att andra har det sämre. Skulle någon med drömmen om att bli fotbollsproffs sluta spela "för det finns faktiskt de som spelar sämre"? Nej, jag tänkte väl det.)
Kommentarer
Trackback
