Det var dags

Visst kan det väl vara så att jag har fått en och en annan pik kring min inaktivitet på det här stället (Hej Michelle. Hej Lisa. Hej Malin). Och visst kan det väl vara så att jag saknar skrivandet en del. Så här är jag. Nyfödd som en fräsch liten nyponros.
För er som inte har varit i kontakt med mig under de här månaderna så kan jag upplysa er om att jag inte alls är ute och far i världen längre. Numera är jag Växjöbo och jobbar på att min smålänska ska bli så mycket Lönneberga som möjligt. Här ska jag alltså befinna mig under tre år och när jag har lämnat studentlivet bakom mig så kommer jag, tillsammans med min examen, att ge mig ut och rädda världen.
Det var precis såhär det började. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0