Häromdagen fick jag en insikt. Varje fredag är Instagram fyllt av bilder med texten "It's FRIDAY bitches!!!!!". Måndagarna brukar vara "Fuck, it's Monday". Detta är egentligen min enda källa till att ens reflektera över vilken dag det är. Fredagar är inte längre en enda parad av lättnad över att veckan äntligen än över. Måndagar är inte heller en otrolig ångest över att helgen redan är borta. Mina jobbdagar är lite spontant utkastade på schemat och ser alltid olika ut. Jag jobbar sällan fler än tre dagar i rad och när jag sen har min lediga dag så är det inte lika mycket som ska tas igen på samma sätt som när man bara har helgen på sig. Visst, det händer att dom kör det där spontana utkastet och det visar sig att jag jobbar sju dagar i rad, men då får man långledigt efter det. Jag tycker verkligen om hur en tråkig veckanharbarabörjattisdag kan bli vilkenhärligdagattbarasittainneochkollapåfilmheladagentisdag. Och skulle man istället vilja ha en nuskajagutochfestasomaldrigförrändatillsminafötterinteklararavminaskorlängretisdag, ja då funkar det också. I London är det helg alla dagar. För att vara en person som vill ha rutiner, struktur och kunna planera allt, så trivs jag förvånansvärt bra med utkastschemat.