Don't speak

När man träffar någon man inte träffat på länge så ska allt tas igen som man har missat sen sist. Och av min egen erfarenhet så verkar det som att det är det godis man har missat. Samma sak är det varje gång. Godis trycks ner i mängder tillsammans med alla andra nyttigheter man också måste ta igen. Helgens familjebesök var absolut inget undantag, speciellt inte när dom hade med sig svenska gåvor i form av choklad. En mycket lycklig Felicia blev mindre lycklig när magen sa ifrån och inte alls ville se mer av dom där kakaobomberna.
Det hela resulterade i att samtliga kvinnor i lägenheten (med undantag för en sjukling) numera ger sig ut i ordentliga träningspass varje dag och försöker frigöra sig ifrån sockerberoendet. Med tanke på den smärta jag hade i benen igår, så att jag inte ens kunde sätta mig på toastolen utan att ta stöd mot både badkarskanten och toaringen, så bör min hälsokurva gå åt rätt håll. Hur jag ska kunna vandra omkring med dessa ben på jobbet utan att se ut som en bajsnödig vandrande pinne är en annan sak.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0