Känslorna som vilar kvar

Jag sitter här hemma nu och bara längtar tillbaka till båten. Att bara få sitta där så långt fram det går och bara njuta av att lungt och stilla glida fram i vattnet. Det enda ljudet som hörs är vågorna som slår mot båten och vinden i seglen. Eller att att titta ut och se hur himlen är alldeles orange och rosa och se hur solen snart har gått ner bakom öarna. Eller att gå omkring på en riktig Saltkråkanliknande ö med gamla bodar och slutligen stå mitt i en fårhage fullt med får och små söta lamm bara någon meter ifrån. Eller att gå omkring på en liten stig och upptäcka en grotta mitt i berget. Eller att helt enkelt bara slå sig ner på en klippa och se över det blå havet, de små öarna och båtarna som åker förbi.
Jag vill bo där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0