Jag gillar sovmornar. Speciellt dom som är tillräckligt långa för att man ska vakna långt innan man måste gå upp. Som idag. Jag gick upp en timme innan alarmet skulle gå igång. Då kan man ta det lugnt och inte behöva stressa minsta lilla. Men känner jag mig själv rätt så kommer jag att springa i full karriär för att hinna med bussen sen i alla fall. Men det är okej ändå, för det här är en bra dag.