Saknad
Sitter lite nyvaken vid köksbordet. Genom det öppna fönstret hör jag flera hundar som skäller och ylar hur mycket som helst. Påminner om filmen 101 Dalmatiner när dom ska rädda valparna... Hur som helst så ska jag äta lite nu, och sen fixa lite saker här hemma + byta om och sminka mig innan jag far ner mot stan för att ha lite roligt med ett skönt gäng!
Smyger sig på
Efter att ha kollat på några avsnitt så lockade solen ut mig med Blondinbellas Egoboost. Nu när jag har läst ut den så kan jag säga såhär: jag är en gnutta besviken.
- Det var som ett enda långt blogginlägg så orkade inte läsa så mycket i taget
- Ibland kändes den lite oseriös
- I stort sett allting gick ut på att man skulle ha pojkvän och prata av sig med honom
- En enda gång i hela boken nämnde hon att man faktiskt inte behöver ha en pojkvän
- Hon verkar se nästan alla tjejer som offer, där killarna ofta är the bad guys
Men en del bra saker fanns ju ändå!
+ I och med att hon skrev det som blogginlägg och delade med sig av personliga upplevelser så kändes den helt enkelt personlig
+ Jag kunde känna igen mig i en del situationer och ta till mig av det hon skrev
+ Att hon är så positiv kring eget företagande tycker jag är bra eftersom man då kan ägna sig åt det man vill
Kort och gott: Helt okej bok, men är inte särskilt boostande om man precis har blivit dumpad, trots att det finns ett kapitel som handlar om just det.
Nu ska jag överlämna den till mamma som var nyfiken på vad Isabella hade att säga!
There's not much else I can do
Idag har jag jobbat min sista dag. Och dessutom fick jag sluta redan vid lunch. Inte helt fel! Men jag kommer sakna dom härliga vi har hälsat på under dom här tre veckorna. En av tanterna var så himla söt när jag skulle gå. Hon kramade mig, talade om hur roligt det hade varit att jag hade kommit och att jag hade fina ögon. Henne tycker jag om!
Trots att jag fick sluta så tidigt så är jag helt slut. Därför ska jag starta ett Gossip Girl-marathon. Kanske dyker min kära Ben and Jerry' fram också!
Distance
Ibland tror jag att jag har världens sötaste syster! Häromdagen kom hon in till mig och Daniel med två stenar som hon hade skrivit våra namn på och hjärtan på. Som om inte det vore sockervaddssött som det var så låg det en till sten på min säng efter att jag hade borstat tänderna. Inte många som har en sån syster!
I am trying
Äntligen gjorde jag något åt mitt träningstillstånd! Mest är det mammas förtjänst som drog med mig upp på berget, och det visade sig att jag var i helt okej form ändå. Jag klarade att springa hela tiden utan att dö. Och när jag kom hem körde jag en del styrka också. Hoppas bara att vi lyckas hålla kvar vid det här nu och kommer upp minst en gång till innan veckans slut. Och så är det tur att Michelle är bra på att dra med mig på saker. Då kan vi springa en del i Skara!
Det är en fas vi går igenom
Idag skulle jag skicka ett sms. Så jag skrev det, tryckte på skicka och la ner mobilen på bordet. I det ögonblicket dog mobilen. Det är något som brukar ske. En annan vanlig sak med min mobil är att om man skriver långa sms så kan den startas om helt plötsligt. Och det mesta av det man skrev är puts väck. Det fungerar alltså inte riktigt som den ska. Men så fick jag den för mer än tre år sedan också, så kanske inte så konstigt.
Men idag räddade min kära fader mig! Han kom hem med en ny mobil till mig. Inte ny ny, utan ny för mig. Det var en på hans jobb som hade haft den ett tag, men som nu skulle byta. Good for me!
Dock sitter jag fortfarande med min gamla mobil framför mig, medan den nya ligger i köket. Jag måste nog jobba på att släppa taget om materiella ting.
How you speak
Det har inte hänt så mycket spännande idag faktiskt, men här är höjdarna i alla fall:
~ En tant blev så irriterad att hon nästan började skaka för att vi inte hade manglat hennes tvätt.
~ Jag fick för första gången gå och göra något själv. Handla korv.
~ Jag har städat två lägenheter, vilket borde ge mig massa vuxenpoäng.
~ Att Ballerina är en kaka och inte ett kex har jag alltid stått fast vid. Trots detta kom jag på mig själv att fråga syster om hon ville ha ett ballerinakex. Men jag står fortfarande kvar vid att det är en kaka. Faktiskt.
Chickens
Idag har det minsann varit en mycket spännande dag. Direkt efter jobbet åkte jag till Skara för att ta en fika och promenera med min söta vän Johanna som jag inte har träffat på ett tag. Riktigt mysigt tycker jag! När stunden var kommen körde hon upp mig till skolan där jag mötte mina föräldrar. Såhär är det nämligen, för er som inte redan vet: I augusti tar jag ett steg åt det lite mer vuxna hållet. Jag lämnar mitt fågelbo. På deltid. På helgerna är jag i Falköping som vanligt, men på vardagarna kommer jag under det kommande året att vara bosatt i Skara. Inte själv förstås, utan med en så underbar rumskompis som Michelle. Riktigt spännande! Jag måste bara försöka klura ut vad jag vill göra med rummet och massa andra grejer, men jag är säker på att det i slutändan kommer bli riktigt bra!
The only one
More than you will ever know
På jobbet idag så satt jag och Laila och pratade om gamla minnen från kyrkerör. Vi märkte att vi hade två helt olika uppfattningar om klassresan i 9an. I stort sett det enda hon minns är att det regnade massa. Jag minns inte att det regnade alls. Kan någon från forna 9A bidra med sin uppfattning?
A little at a time
Jag måste säga att jag är lite stolt över mig och Daniel. Igår var vi och såg på Harry Potter, och det är inte ens en vecka sen den hade premiär! Förra filmen såg vi inte förän en månad efter alla andra. Bra av oss tycker jag.
Det var allt jag hade att säga.
Plus att jag älskar Daniel.
I know that I just met you
Det bakas för fulllt i mitt kök! Fyre tårtor ska göras och man kan inte göra mer än en åt gången så det kommer nog ta ett tag till. Men som tur är är jag inte själv, utan Sarah är här och snart ansluter även Louise till vårt lilla gäng. Ikväll ska vi festa loss ordentligt. Det vankas nämligen 18årsfest för både Sarah och Emanuel!
I nära femtio år
Jag har märkt ett samband mellan dom flesta jag jobbar hos. Dom är väldigt ensamma. Inte alla såklart, men många. Det var till och med en av dom pratade om hur barnen hade ropat på henne när dom var små, men nu "behövdes hon inte längre". Det gjorde riktigt ont i hjärtat att höra det. Det är klart att man inte är lika beroende av sina föräldrar när man själv är vuxen, men ens föräldrar har ju fortfarande en stor roll i ens liv.
Efter att ha jobbat en vecka nu så har jag kommit fram till att jag ska besöka mina föräldrar så ofta jag bara kan när dom blir gamla! Och så ska jag ta med mina barn så att dom också kan hälsa på dom ofta. Det betyder så mycket för dom gamla.
För min egen del så är det lugnt, för jag har redan ordnat underhållning till mig när jag hamnar på äldreboendet. Jag och Oskar ska nämligen skicka falddermöss till varandra hela dagarna. Otroligt underhållande!
You have got a lot of nerv
Jag kikade nyss igenom en del av min bilddagbok och gick tillbaka två år i tiden. Massa härliga minnen som dök upp. Båtresor. Filmkvällar. Den första tiden på estet. Jag gillar att gräva ner mig i minnen för en liten stund. I alla fall bra minnen. Jag kommer ihåg exat hur jag kände när jag skrev olika saker. Det är lite konstigt ibland, för när jag kollar på en bild kan jag få tillbaka känslan som jag hade då. Den allmänna känslan liksom, lite som julkänslan! Det i sig är ju inte konstigt, men när man faktiskt var där tyckte man att det var neutralt. Man kände inte speciellt, men, som sagt, jag får tillbaka det jag kände då. Det får mig att undra hur jag egentligen känner nu... Nu tycker jag ju att det är neutralt, men när jag tänker tillbaka om några år kanske jag känner något helt annat! Lite luddigt kanske...
Måste för övrigt, till min besvikelse, inse att jag faktiskt hade lite mer fjortis i mig då än vad jag trodde.
Go to school in Chicago
Jag tror seriöst att jag har blivit vuxen på riktigt. Sen jag kom hem har jag diskat, tvättat, ätit, handlat, hängt upp tvätt, tagit en power walk, stretchat, tvättat en gång till, duschat och sitter nu här efter att ha letat upp viktiga formulär på nätet. Det enda som tyder på att jag fortfarande är jag är chokladpuddingen som står redo i kylen!
You left me out
Andra dagen avklarad och det kändes bättre än igår. Igår kände jag mig som en yr höna, men idag hade jag lite mer koll på rutinerna och lite sådär. Det som är lite tråkigt är det att jag städar, diskar och tvättar (bland annat) på jobbet och så kommer jag hem till precis samma sysslor. Nu har jag i alla fall diskat klart det jag inte hann i morse och snart sätter jag igång en till maskin tvätt.
På tal om något helt annat så fick jag mig en trevlig överraskning igår kväll. Det plingar på dörren och där utanför stod en kille från Tele2. Inte uppskattat alls eftersom dom brukar vara så himla envisa och det var jag inte på humör för. Men jag började nästan skratta så fort jag öppnade dörren. Okej, riktigt så var det inte. Men han var väldigt rolig i alla fall och frågade varför jag var hemma och inte i båten och pratade om mitt jobb och så sa han att när jag fyllde 18 så skulle jag festa big time! Jag må säga att han var riktigt trevlig och säkert en sjukt bra försäljare. Fast tills jag blir 18 kan jag ju bara anta...
Du kanske funderar
Idag har jag fått höra att jag har läckert bruna ben, och det tackar jag för. För övrigt har det gått bra på jobbet idag. Trevliga tanter och gubbar. Mycket prat. Mycket springande mellan hus. Mycket trevligt. Men nu ska jag gå och lägga mig för att förhindra ännu en försovning. Godnatt!
Feting doft
Måste erkänna att jag känner mig lite, lite döende. Men bara lite. Känns som att jag har feber, men termometern visar bara 35,6. Okej att jag har låg normaltemp, men sådär låg är den aldrig annars. Jag hoppas bara att jag blir lite bättre tills imorn för då är det min första jobbdag. En stor del av mitt jobb innebär att cykla omkring. I mitt sjukskick just nu orkar jag knappt gå upp och handla. Jag har laddat upp med både ben and jerry's och brämhults så ska nog gå bra ändå!
Flickan i spegeln
Mitt luktsinne är för tillfället helt borta. Jag kan inte känna något alls. Och jag är inte ens täppt. Jag har nog aldrig varit med om det... Smaken är sådär. Lite finns kvar men inte mycket. Därför har jag fått en idé! Nu är det ju ett perfekt tillfälle att proppa i mig massa nyttigheter som är alldeles för äckliga att stoppa i munnen annars. Typ bönor och spenat. Då kanske jag blir frisk på köpet också!
Otillräcklig tid
Nu sitter jag i båten i en så trevligt hamn som Hunnebostrand. Jag gillar Hunnebo för det är fint. Och så har dom goda pizzor. Men det fina är kort för redan på lördag åker jag hem igen för att göra mig redo för jobb på måndag. Jag ska cykla för glatta livet. Snyggare ben och rumpa väntar runt hörnet. Dessutom håller spännande saker på att hända! Eller håller på och håller på... Men det ska hända och det snart!
I will be there
Jag har fått spendera mer tid med Daniel än vad jag trodde, men nu sitter jag ensam på hans rum efter att han har åkt iväg till jobbet och jag saknar honom redan så otroligt mycket. Tänk att man inte får nog på en människa, utan bara vill vara i närheten hela tiden.
Men nu får jag ta mig samman för så fort Elin kommer så ska jag börja tåg-, buss-, bussresan ner mot Lysekil. Jag ska nämligen vara med min Michelle en stund innan Luna kommer inseglandes.
Och så har jag massa att tänka igenom.
Och socker på
Efter några riktigt grymma dagar så är jag hemma igen. Det har varit så himla kul och jag har träffat härliga människor. Men trots allt det roliga så måste jag säga att det ska bli skönt att få sova i min egen säng. Och duscha när jag vill. Och kunna spola så att man inte behöver oroa sig för vad man ska se när man öppnar toalettlocket.
Mer än så blir det inte nu, om man inte kikar in bilderna på facebook för snart kommer min Daniel hit!
