Mitt jobb är lite som att ha en pojkvän. Ibland blir jag så sur och irriterad att jag bara vill skita i det och dra därifån. Men så kommer dom där riktigt bra stunderna när jag känner att det är helt rätt ställe för mig och då känns allting bra igen.

Break up mode
~ Schemat visar en minut mellan varje besök
~ Alla badgäster stannar upp korsningar=den där minuten försvinner innan man kommit ut på vägen
~ Stress som bidrar till minnesförlust som i sin tur skapar kaos
~ Laktulos som kladdar på fingrarna i en evighet

Nykärsmode
~ Favorittanten insisterar på att bjuda på glass "för det behöver du som springer omkring i den här värmen"
~ När man lyckas vika schemalappen helt perfekt
~ "Jag måste bara säga att du är så förtjusande snygg!"
~ Radion spelar bra musik
~ Dom gångerna man har tid över och faktiskt kan sätta sig ch prata en stund med dom söta
~ Den mysiga känslan bland kollegorna
~ Alla leenden man möter

De bra sidorna väger upp dom dåliga, så jag blir allt kvar i det här förhållandet ett litet tag till.