You can see my heart

När jag halvsov i soffan i källaren förut så insåg jag plötligt en sak. Det luktade precis som i tenneishallen i Falköping! En miljon minnen swishade förbi så jag saknade det lite. Inte för att jag var särskilt bra, förutom i början, men bara själva känslan av att vara där... Jag gav upp tennisen för teaterns skull, så det blev väl bra i alla fall!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0