Nu tycker jag faktiskt väldigt synd om mig själv. Mina vanliga onsdagar ser ut såhär:
~ Spanska
~ Teater
~ Arbetsmiljö och säkerhet
Men idag är det helt annorlunda. Jag är fortfarande lite sjuk, men tog mig samman för att gå till skolan ändå. Jag gick upp vid 6 och tvingades gå massa ute i istiden innan jag överhuvudtaget kom till skolan:
~ Spanska- inställd, vilket hade gett mig sovmorgon till halv 12 om läraren hade sagt till
~ Teater- vi jobbar enskilt med enmansteatern plus att vår lärare är sjuk, så hade kunnat göra det hemma
~ Arbetsmijlö och säkerhet- iställetför den lektionen så ska vi kolla på MoP med klassen. Jag har ju redan sett det.

Känns som en ganska ovärd dag och jag hade mycket hellre stannat hemma och blivit frisk på riktigt. Därför ger jag mig rätten att tycka synd om mig själv.